Livsfilosofi

Ett genomtänkt sätt att förstå verkligheten, sig själv och vad som är värt att sträva efter, prövat mot skäl och möjligt att revidera. Den byggs i en ordning: först hur vi kan veta något alls, sedan hur vi bör leva. Vad som finns behandlas som en deklarerad utgångspunkt.

AvgränsningEn livsåskådning man ärvt eller aldrig granskat är en utgångspunkt för arbetet, inte en livsfilosofi i denna mening.

Deklarerad utgångspunkt

De fyra antaganden om verkligheten som allt arbete här vilar på: att världen finns oberoende av vad vi önskar oss, att orsak och verkan håller, att du är en del av naturen, och att människan har en natur som ställer krav på hur ett liv bör föras.

De sägs högt första träffen och undervisas sedan inte som ämne. Skälet är hederlighet: att försvara dem filosofiskt kräver metafysik, och det är inte något jag kan undervisa väl. Att smuggla in dem utan att nämna dem vore sämre.

AvgränsningDu behöver inte dela dem. Delar du dem inte fungerar det mesta av arbetet ändå, och invändningar är välkomna. Men du ska veta att de finns där, och att de bär resten.

Epistemologi, praktisk

Förmågan att se vad du faktiskt vet. Vad hände, och vad la du till? Vilken premiss sägs aldrig men måste hålla för att slutsatsen ska bära? Vad skulle få dig att ändra dig?

Här undervisas ett litet antal verktyg som går att använda på egna påståenden, inte en kurs i kunskapsteori. Verktygen tar minst plats i arbetet och lärs först, eftersom etiken använder dem.

AvgränsningHandlar om skälens hållfasthet, inte om hur säker något känns.

Etik, praktisk

Förmågan att se vad situationen kräver och göra det. Vad håller du för viktigt, syns det i veckan som gick, vad ligger i din hand, och vad är nästa kloka handling?

Detta är den största delen av det filosofiska arbetet, ungefär fyra femtedelar, eftersom det är här ditt liv finns. Epistemologins verktyg arbetar inuti etiken i stället för bredvid den.

AvgränsningEtik i denna mening gäller ditt eget liv och dina egna val, inte i första hand samhällsfrågor.

Första principer

Att bryta ner ett problem till de grundsatser som inte längre går att härleda ur något enklare, och sedan bygga upp resonemanget därifrån. Både träningen och filosofin undervisas så: muskeln före övningen, premissen före slutsatsen.

AvgränsningMotsatsen är att kopiera vad som fungerat för någon annan utan att veta varför det fungerade.

Fakta och tolkning

Åtskillnaden mellan det som hände och det du gjorde av det. En vikt gick inte upp, det är fakta. Att du aldrig kommer att bli stark är en tolkning. Arbetet består i att göra skarven synlig, eftersom nästan all onödig lidande sitter i tolkningen.

AvgränsningAtt en tolkning är en tolkning gör den inte falsk. Den ska prövas, inte avfärdas.

Filmkameran

Ett verktyg för att skilja observation från omdöme. Skriv bara det en kamera hade fångat: vad som sades, vad som gjordes, i vilken ordning. Allt annat hör till andra kolumnen.

AvgränsningKameran är en övning i noggrannhet. Den påstår inte att omdömen saknar värde.

Kontrolldistinktionen

Uppdelningen av en situation i tre delar: det du helt kontrollerar, det du har inflytande över, och det som ligger utanför. Handlingar och bedömningar hör till det första. Andras beteende hör oftast till det andra. Utfall hör ofta till det tredje.

AvgränsningUppdelningen är en tankeoperation, ingen ursäkt för passivitet. Inflytande ska användas.

Måttstock

Det du faktiskt mäter med när du bedömer något. Två personer kan vara oense därför att de mäter olika saker med samma ord. Frågan i konflikt blir därför: vad mäter vi med, och mäter vi samma sak?

AvgränsningEn måttstock kan vara olämplig utan att någon ljuger.

Grundläge

De automatiska tankemönster, tolkningar, berättelser och självbilder du återvänder till när du inte aktivt styr ditt tänkande. Det syns tydligast i vila, i motgång och när du är trött.

AvgränsningEtt grundläge är inte en diagnos och inte ett fel. Det är en vana i tänkandet, och vanor kan tränas om.

Självreflektion

Förmågan att granska sina egna tankar som tankar, i stället för att bara ha dem. Den tränas genom regelbunden och strukturerad notering, inte genom att fundera mer.

AvgränsningAtt älta är motsatsen: samma tanke om och om igen utan att den prövas.

De tre klassiska teserna

De tre återkommande svaren på vad ett gott liv består i. Att det består i njutning och frånvaro av smärta. Att det består i att få det man önskar sig. Att det består i vissa saker som är goda oavsett om man önskar dem eller njuter av dem. De prövas mot varandra, bland annat med tankeexperimentet om upplevelsemaskinen.

AvgränsningIngen av dem undervisas som facit. De är kartan över terrängen du ska ta ställning i.

Eudaimonia

Ett liv som går väl därför att människans förmågor används väl, över tid. Ett mått på hur ett liv förs, inte på hur en dag känns.

AvgränsningÖversätts ofta till lycka, vilket leder fel. Det går att ha en usel dag i ett liv som går väl.

Självstyre

Förmågan att styra sitt eget liv med eget omdöme: att förstå skälen bakom det du gör, kunna ändra kurs när förutsättningarna ändras, och klara dig utan färdiga svar från någon annan. En skala och en rörelse.

AvgränsningInte ett tillstånd man uppnår ett visst datum, och inte detsamma som att klara allt ensam.

Dygd

En stabil förmåga att handla väl, inte bara en gång utan tillförlitligt. Den byggs som styrka byggs: genom upprepning under rätt belastning.

AvgränsningEn god avsikt utan förmåga är ingen dygd, och en enstaka god handling räcker inte.

Praktisk visdom

Förmågan att se vad situationen faktiskt kräver och välja klokt i det enskilda fallet. Den binder samman de andra dygderna, eftersom mod utan omdöme blir dumdristighet och disciplin utan omdöme blir stelhet.

AvgränsningGår inte att undervisa som regler. Den namnges bakåt, genom konkreta val du redan gjort.

Mod

Att handla rätt trots obehag eller rädsla, när skälen bär. Vid stången blir det konkret: att ta ett tungt set som är väl förberett.

AvgränsningAtt ta risker som skälen inte bär är otålighet, inte mod. Frågan i passet är därför: är detta mod eller otålighet?

Måttfullhet

Att låta omdömet, snarare än impulsen, avgöra hur mycket. Gäller vikten på stången lika mycket som maten, sömnen och arbetet.

AvgränsningHandlar om rätt mängd, vilket ibland är mer och inte mindre.

Disciplin

Att göra det du bestämt även när lusten saknas, därför att du minns skälet. Den bärs av att skälet är ditt eget.

AvgränsningDisciplin som bara bärs av yttre kontroll upphör när kontrollen upphör, och är därför inget mål i denna praktik.

Grundförståelse

Att kunna ett områdes bärande principer så väl att du kan resonera dig fram till ett rimligt svar i en situation du aldrig mött. Målet i alla tre pelare.

AvgränsningSkiljer sig från att kunna återge vad någon sagt. Prövas genom att du tillämpar principen på ett nytt fall.

Självstyresdokument

Den egna karta du skriver mot slutet av arbetet: dina principer med dina ord, hur din träning styrs, vad din återhämtning kräver, och hur du märker när något börjar glida. Skriven för att fungera utan mig.

AvgränsningEtt arbetsdokument som ska revideras, inte ett facit att bevara.

Träning som arena

Träningen är i första hand träning och undervisas som sådan. Den är samtidigt en ovanligt ärlig plats, eftersom en vikt inte går att förhandla med. Det som blir synligt under belastning noteras och tas till samtalet.

AvgränsningLivsfrågor undervisas inte vid stången. Kroppen tänker dåligt med hög puls.

Kroppslig kapacitet

Vad kroppen faktiskt klarar av att göra: skapa kraft, hålla ut, röra sig med kontroll och genom fulla rörelseomfång. Fyra förmågor som byggs var för sig och som tillsammans utgör hälsa i praktisk mening.

AvgränsningEtt utseende är ingen kapacitet, och kapacitet finns bara så länge den efterfrågas.

Motorisk enhet

En nervcell tillsammans med alla de muskelfibrer den styr. Muskeln gör ingenting av sig själv utan kallas in av en nerv, och därför är de första veckornas styrkeökning mest en fråga om nervsystemet.

AvgränsningFörklarar varför styrka kan öka innan muskeln vuxit.

De fyra rattarna

Nervsystemets sätt att öka kraftproduktionen: rekrytering av fler enheter, högre frekvens i signalen, bättre samtidighet mellan enheter, och minskad broms från skyddsreflexer. Grunden för varför tung träning skiljer sig från lätt.

AvgränsningRattarna beskriver styrningen. Muskelns storlek är en annan fråga.

Klok belastning

Den belastning som ger tillräcklig stimulans för anpassning utan att kosta mer än kroppen kan bygga tillbaka till nästa gång. Beror på sömn, stress, tidigare pass och dagsform.

AvgränsningGår inte att låsa till en procentsats. Frågan ställs på nytt varje pass.

Anpassning

Kroppens svar på en påfrestning den möter upprepat: den bygger om sig för att klara den bättre. Passet är signalen, uppbyggnaden sker i vilan.

AvgränsningIngen anpassning sker under passet. Träning utan återhämtning ger belastning utan svar.

Femdelningen

Fem olika saker som lätt förväxlas i ett hårt set: fara, smärta, trötthet, rädsla och ovilja. De kräver olika svar. Fara betyder stopp. Trötthet betyder ofta fortsätt.

AvgränsningÅtskillnaden är ett verktyg för dig, inte ett skäl att ignorera kroppen.

Återhämtning

Sömn, näring, vila, stressreglering och vardagsrytm: de villkor under vilka kroppen bygger om sig och under vilka omdömet fungerar. Behandlas som en förutsättning för klarhet.

AvgränsningEn bonus när allt annat är gjort är precis vad återhämtning inte är. Utan den förvrängs tänkande, känsloliv och självbild.

Kost

Näring förstådd som byggmaterial och energi för det arbete du begär av kroppen. Undervisas som grundprinciper: tillräckligt med protein, tillräckligt med energi, tillräcklig regelbundenhet.

AvgränsningUndervisningen är principiell och inte klinisk. Vid tecken på ett laddat förhållande till mat eller vikt läggs kostdelen åt sidan och du hänvisas vidare.